ja hörrni

typiskt mig att så fort en möjlighet kommer närmare krymper jag ihop, blir svensk och slav under jantelagen - men inte ska väl jag, inte kan väl jag, jag kommer inte leva upp till förväntningarna... and the list goes on. istället borde jag andas in djupt, andas ut, känna lite förväntanspirr i magen och sen peppa upp mig. klart som fan jag klarar detta. alla nya behöver lite hjälp i början för ingen kan nya stallrutiner på tre sekunder. uuuuuuuuuu

ja hörrni. det var det. Även jag blir osäker ibland.